Shopping-irritation

Idag när jag var och handlade mat passade jag på att panta en drös med burkar & flaskor.
Jag hoppades på en lugn stund i butiken, för ofta när jag handlar blir jag galen (nästintill mordbenägen) pga folk som inte kan flytta sig från gångarna med sina kundvagnar och andra jobbiga typer.
Men det var inte min turdag idag heller...

Irritationsmoment 1:
Bakom mig vid pantautomaten står en man och tittar på mig.
Vad farao glor du på då? tänkte jag. Men jag sa inget.
Sedan börjar han babbla en massa obegriplig smörja, som jag inte orkar lyssna på.
"Är du svensk?" frågar han.
Jag skakar på huvudet, tänker att han kanske slutar gaffla om han tror att jag inte förstår svenska.
Men oj vad fel jag hade!
Han babblade på iallafall; talade om för mig hur man pantar flaskor (som om jag var från en annan planet....! jag har faktiskt pantat tomglas sedan jag var två äpplen hög.)
Sedan slängde jag påsarna som tomglasen legat i och gick mot handfatet.
"Hmmm, ja..." mumlar babbel-laban. "nu kan du tvätta händerna."
Den lilla djävulen i mig börjar tänka åt mig, som den gör när jag blir irriterad:
- eller så kan jag dunka skallen din i handatet, funkar vilket som för min del.
(sa ju att jag blir mordbenägen.)
Tur att det bara är tankar...

När babbel-laban började lägga sina burkar i pantautomaten slutade apparaten att fungera! Hahahaha! <----- skadeglädje. (nä det är inte snällt, jag vet ;) )

Irritationsmoment 2:
Killen bakom mig i kassan kör trumsolo mot tornet av kundkorgarna. Irriterande så det förslår.
Sedan , när jag ska bygga på tornet med min korg står trumslagarnisse och hänger över korgarna.
Jag står och tittar lite halvsträngt på honom in några sekunder.
När han upptäcker det blir han lite röd om öronen. Han ställer sig nästan i givakt och ber om ursäkt. (hahaha)
Tur för honom att han var trevlig.


Undrar vad som händer nästa gång jag går och handlar?
Ska skaffa några ton tålamod innan dess iallafall.