Han sa att jag inte hade läst dåligt!
Det måste ha låtit dåligt i mitt huvud bara, sa han.
Skönt att höra. Men vilket skumt huvud jag måste ha...
Jag förklarade allt det där med de tunga känslorna i bagaget och tröttheten efter matten - och han sa att det måste ha varit anledningen till varför min fredag var usel.
Vi fick skriva dikter på engelskan idag, för vi ville göra något kul. Sedan fick vi läsa dem högt för klassen.
Läsa högt... eh... nej tack, tänkte jag först. Men idag gick det bra att läsa (hallelujah moment)
Jag läste min dikt om Judith och visade en bild på henne för klassen. Sedan berättade jag lite om vad som hände Judith.
Bilden (Judith's blick) illustrerar dikten så bra.
Ode to Judith BarsiBehind the smile
Hides a secret
A secret of pain and fear
You flew off to a safer place
A place with no pain or fear
You were an angel on Earth
Now you are an angel in Heaven
Sweet Judith,
You are missed and loved
And you will never be forgotten
För en stund sedan pratade jag med en vän, hon frågade om jag ville gå med henne och se West Side Story på fredag!
Ja, det vill jag! Det ska bli jättekul!
Tänk att en rutten fredag kan följas av en bra måndag!
Det trodde jag aldrig när tårarna sprutade värre än en fontän i fredags.
